Om

Debutantporträtt i Svensk Bokhandels sommarkatalog 2018

I idylliska Svartmåla, ett par mil från familjens KB-villa på Kvinnebyvägen i Linköping, är somrarna alltid långa och mestadels soliga. Vi barn badar i Stora Rängen och dricker saft i färgglada tupperwaremuggar med pip, med getingarna svärmande omkring oss. I simskolan värmer vi upp med simtag i sanden och följer flitigt lärarens instruktioner, trots att det ibland är kallt och vi huttrar i våra baddräkter. Någon enstaka dag faller regnet även över paradiset Svartmåla. Då badar vi ändå eller springer nakna ut på altanen och njuter av dropparna mot den bara huden.
  Leken med grannbarnen avbryts bara av pinglandet från koskällan när mamma eller pappa vill meddela att det är matdags. Ofta har familjen nattgäster i form av extra barn som vill sova över. När det inte är semester arbetar pappa Bertil som konstruktör på SAAB och mamma Anita jobbar natt som sjuksköterska. Sommarstugans trädgård har pappa anlagt med omsorg. Han är en kreativ arbetsmyra med ständiga projekt på gång, men ibland tar han igen sig i skuggan i hammocken. Mamma lagar mat, bakar småfrallor till frukost och löser ett och annat korsord mellan varven.
  Varje tisdag står Svartmålabarnen förväntansfulla och väntar in varubussen. Jag chockar alla barnen den gången jag köper godis för hela veckopengen- fem kronor! Det blir en välfylld påse som räcker länge. Min storasyster Anna äter alltid upp sitt godis direkt, medan jag sparar på mitt. En dag tröttnar jag på hennes tiggande. Jag säger helt enkelt att jag har slickat på alla mina godisbitar. Helt klart ett effektivt sätt för att få behålla sötsakerna ifred!
  En kväll när lugnet har sänkt sig över Svartmålas sommarstugeområde ligger jag i nedre delen av våningssängen och stavar mig högt och stolt igenom boken om trollet Trulsa som lär sig sticka. I slafen över mig ligger storasyster och försöker sova. Lillasyster Sofia är bara ett år och snusar redan gott mellan dunderklumpenmönstrade lakan. Irriterat snäser Anna åt mig att vara tyst. Men jag läser lyckligt vidare. Jag är sex år och har knäckt läskoden! Ta-da! Dörren in till litteraturens fantastiska värld har öppnats!
  Kort därefter tar skrivandet fart. Det pirrar till i magen varje gång jag låser upp dagboken med den lilla gyllene nyckeln, det här är min hemliga bok, som bara jag har tillgång till! Jag präntar ner vardagens händelser noga i boken med omslag av denim. I sagorna som jag skriver och sedan häftar ihop till små böcker får fantasin flöda fritt, och det är någonstans här den börjar; min passion för att skriva.
  Vägen fram till min debutroman Småstadspuls är lång, krokig, tålamodskrävande, frustrerande och samtidigt helt underbar! Projektet kräver envishet och hårt arbete, och uppslukar mig totalt emellanåt. Nattens timmar är guld för mitt skrivande. Då är allt lugnt och stilla i huset i Ardala strax utanför Skara. Det enda som hörs är andetagen från min familj, som sover djupt i de mörka rummen intill. Karaktärerna och handlingen växer fram, en Feelgood föds.